VANLIGA FRÅGOR
Hur jobbar en motorikpedagog?
Som ett komplement till leken i förskolan, och till ämnet idrott och hälsa i grundskolan. Uppdraget innebär att ge stöd och support inom grov och finmotorik, på såväl grupp– som individnivå. Uppdrag och förfrågningar kan komma från Bvc efter 4 eller 5-årskontroll om behov finns av stödjande träning, från förskolor, från pedagoger i klass, i idrott & hälsa, från elevhälsoteam, från habilitering, från föräldrar och ibland även från elever som själva tycker att de gärna vill träna lite extra med kul övningar som kan underlätta det som upplevs krångligt!
På vilket sätt kan motorikträning vara till hjälp?
Genom fysisk aktivitet och riktade motorikövningar kan man öka sin kroppsmedvetenhet, förbättra sin balans, stärka sin koordination (t ex öga-hand, öga-fot) Allt detta gynnar förmågan att kunna använda sin kropp på ett funktionellt sätt, till nytta och glädje! Dessutom visar studier att barn som känner sig fysiskt kompetenta och trygga i sin kropp, är sällan inblandade i mobbingsituationer, varken som mobbare eller att bli mobbad. Låter helt logiskt tänker jag!
Vad innebär det att en rörelse är automatiserad?
Att den är inlärd och tränad så att den ”sitter i ryggmärgen” dvs den kan utföras med lätthet. Nya ovana rörelser kräver mer energi och fokus, är därmed mer tröttande i början och blir sedan efterhand intränade och enklare. Målet är att grundmotoriken ska vara automatiserad (rulla, åla, krypa, gå, springa, klättra, hänga, stödja, balansera) annars kan även ”enkla” moment bli jobbiga, som att sitta på en stol, hålla en penna, forma bokstäver, byta blickfokus etc Kort sagt en besvärlig arbetssituation för den elev som upplever dessa svårigheter!
Hur får man elever att sluta gunga på stolarna?
En fråga jag fått många gånger, och svaret är: låt dem fortsätta gunga, men se till att inga vassa kanter riskerar huvudskador! De gungar för de har ett behov av denna rörelse, och inte alltid pga av någon NPF diagnos, utan kanske helt enkelt för att våra klassrum ofta är möblerade utifrån någon standardelev som inte finns… Beroende på tex. kroppslängd så har elever ganska olika behov gällande sitthöjd på stol, fotstöd, höjd på arbetsyta osv. Tipsar här om boken Sittande barn, av fysioterapeut Ulrika Myhr, om ergonomi för klassrum, mycket läsvärd och särskilt före inköp av dyra klassrumsmöbler! Hennes hemsida www.learntomove.se har också mycket värdefullt att erbjuda inom spädbarnsmotorik som ju är grunden till det vi möter i förskola och skola.
Varför lägga tid på avslappning och återhämtning?
Såväl barn som vuxna befinner sig ofta i lägen där väldigt många intryck ska processas i hjärnan. Därtill kanske ständig uppkoppling och nåbarhet. Det sägs ju att vår hjärna inte kan skilja på verkligt hot (sabeltandad tiger) eller oro av med vardaglig karaktär (kommer jag att klara matteprovet, får jag vara med i fotbollslaget, kommer det några taskiga sms ikväll osv..) Mellan situationer med stresspåslag behöver kroppen återhämtning dvs att stressläget är över. Om inte detta sker blir resultatet ett mer eller mindre konstant stresspåslag och på sikt en långvarig utmattning i systemen. Jag tänker att det är fullt rimligt och rättvist att vi ger våra barn och elever insikter och verktyg för stresshantering, eftersom vi inom skolans värld tyvärr också levererar ganska stora möjligheter till stresspåslag.
NÄR ÄR MAN "FÄRDIGTRÄNAD"?
Det finns ingen övre ålder då det är för sent att förbättra sin motorik! På föräldramöten där jag haft miniföreläsningar om motorik, inkl. lite prova-på-övningar, träffar jag ofta vuxna som upptäcker att de har lite ”luckor” i sin motorik. Oftast inom höger-vänster och koordination.
Vad säger skollag, Skolverket, forskning etc om motorik och rörelse i skolan?
Från och med höstterminen 2019 har Skolverket fördelat 100 timmar mer garanterad undervisningstid för idrott och hälsa.
Större delen av detta fördelas till år 6-9.
Mer att läsa från SPSM: Att främja lärande genom pulshöjande aktiviteter – att-framja-larande-genom-pulshojande-aktiviteter.pdf
Ur Mer tid för rörelse | Förskolan: Det behövs mer grovmotorisk träning i förskolan, menar Ingegerd Ericsson, doktor i pedagogik och lektor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola. Hon har forskat om motorikens betydelse för koncentrationsförmågan och inlärningen.
– I dag är det vetenskapligt klarlagt att bättre grovmotorik ger bättre detaljminne och finmotorik och att det finns ett signifikant samband mellan rörelse och inlärning av matematik och språk, säger Ingegerd Ericsson.
– Det är svårt att visa exakt vad det beror på. Men man vet till exempel att det motoriska centrat i hjärnan sitter väldigt nära matematikcentra.
Hennes egen doktorsavhandling, som bygger på studier av skolelever i klass 1–3, visar att de barn som fick mer rörelse- och motorisk träning fick bättre resultat på de diagnostiska proven i skolan.
Vad betyder det för förskolans del?
– Att det är viktigt att barnen får mer grovmotorisk träning redan i förskolan, helst en stund varje dag, som bygger på barns rörelsemönster och rörelseglädje. Barn rör sig jättemycket en kort period och sedan vilar de sig en stund innan de rör sig jättemycket en kort period till.
Ingegerd Ericsson tror att mycket stillasittande aktiviteter i förskolan ibland tar tid från barnens möjlighet att träna sin grovmotorik genom att klättra och balansera.
– Personalen behöver också kanske anstränga sig lite mer för att få med alla barn i rörelselekar, som när man leker tafatt. Vissa barn brukar dra sig undan för att det i de sammanhangen blir så synligt att de kanske är lite klumpiga eller inte så snabba som de andra barnen. När man gör annat i förskolan, som att måla med vattenfärg, brukar personalen ofta lägga ner mer krut på att alla barn-en ska vara med.
Dessutom måste man tillåta lite mer kaos i förskolan, tycker hon. Barn tar plats och behöver stora ytor för att kunna röra på sig. Ingegerd Ericsson ser en stor risk för att barn som kommer till skolan utan att ha fått någon grovmotorisk träning kan halka efter med inlärningen. Därför tycker hon att det är synd att man inte har lagt större vikt vid rörelsens betydelse i läroplanen.
– Det finns en jättebra kursplan för motorik, som man kan hitta på Skolverkets webbplats, men som är tänkt för träningsskolor och grundsärskolor. Den tycker jag borde gälla för alla förskolor och skolor, säger Ingegerd Ericsson.
